Lite brus om liv och leverne
på och omkring sjö och hav
Sverige är ett mycket sjörikt land med 8,6 % vattenyta och cirka 100 000 sjöar. Vårt grannland Finland har 35 000 sjöar. Vattenytan i Hannäs socken är cirka 20 % och det är således inte så konstigt att många av invånarna är vana att vistas vid och på sjön av lite olika orsaker.
I Sverige finns det nästan 1 miljon fritidsbåtar, varav de flesta är småbåtar typ roddbåtar, styrpulpetare, mm. En del personer önskar ta ut både den ena å andra avgiften på fritidsbåtarna. Vad de inte tänker på, är att staten får in cirka 1,3 miljarder i vinst på fritidsbåtarna redan i dagsläget!
Vår många gånger stressiga vardag har även ökat behovet av meningsfulla fritidsaktiviteter, då vi kan koppla av och "ladda batterierna". Ett sätt är att ge sig ut på sjön och bada, fiska, åka båt eller bara göra ingenting. Med de tankarna i bakhuvudet har den ideella föreningen Vindommens Småbåtssällskap försökt att bidra med något i Åtvidabergs kommun. Lönen för mödan är Din uppskattning!
Propellern har används ända sedan antiken för de mest skilda mekaniska ändamål. År 1752 föreslog fransmannen Daniel Bernouilli att propellern skulle användas för framdrivning av fartyg. Men det var först när den kände svenske konstruktören John Ericsson fick patent på sin propeller 1837, som propellern fick en praktisk betydelse. År 1843 installerades hans propeller i ångfregatten Princeton, som vid en tävling visade sig snabbare än hjulångaren Great Western. Vid mycket låga farter har faktiskt ett välkonstruerat skovelhjul en bättre verkningsgrad än propellern. Skovelhjulet är också bra för flatbottnade båtar på grunda vatten och med lite sjögång
Visste Du att en F1 racerbåt accelererar från 0 till 100 km/tim på 3 sekunder! I en tävling på 400 meter mellan en F1 bil (på asfaltväg) och en F1 båt (bredvidliggande kanal) segrade F1 båten! Tala om drag under galoscherna!
År 1905 konstruerade Ole Evinrude en encylindrig motor och som han döpte till utombordare, eftersom den monterades vertikalt utanför båtens bordläggning.
Den tvåcylindriga aktersnurran konstruerades av de svenska bröderna Oscar och Walfrid Hult 1911. Bröderna var troligen först i världen med den helt omsvängbara motorn 1915. Vridgasreglaget konstruerade de 1928. Backslaget lanserades 1931 och separat smörjsystem för tvåtaktsmotorer uppfanns faktisk redan år 1936.
Tvåtaktsmotorerna är tyvärr lite av miljöbovar. Ny teknik har kommit, och idag är det fyrtaktsmotorer på marknaden. Fördelen är minskade avgasemissioner och lägre bränsleförbrukning. Dessvärre är motorerna något tyngre och dyrare i inköp än motsvarande tvåtaktare.
Vindommens Småbåtssällskap (VSS) var en av de första i Östergötland som satsade på fyrtakts utombordsmotor när utflyktsbåten Amanda konstruerades.
Att färdas på sjön innebär ju alltid en risk, oavsett om man färdas på ett hav eller insjövatten. Passagerartrafik innebär således ett extra stort ansvar för de som bedriver sådan. Till vår hjälp har Transportstyrelsen instruktioner och regler för vad som erfordras av besättning och fartyg, så att god säkerhet uppnås.
Simkunnigheten var det inte så värst bra beställt med hos sjömännen förr i tiden. En förlisning på 1600-talet, vilket inte var allt för ovanligt, innebar oftast att de flesta drunknade. Det var sjömännen väl medvetna om och många bar därför en guldring i örat. Den skulle de betala färjkarlen med, när han tog dem över till dödens rike.
Många ungdomar har ju idag flera ringar i sina öron ….. å det är ju klart, med tanke på inflationen, så kanske det går åt!?
Olycksrisken på sjön har under åren skapat en mängd idéer, den ena märkligare än den andra, om hur man skulle kunna rädda sig när man hamnar i vattnet. Bilden till höger, visar en livräddningsutrustning uppfunnen 1934 och tanken var att man lättare skulle kunna ta sig fram i vattnet!
Titanics undergång är väl numera ganska välbekant, inte minst tack vare den flerfaldigt Oscars belönade filmen om Titanic. Vad de flesta emellertid tror är att det var ett jättegapande hål i skrovet, uppslitet vid kollisionen med isberget, som förorsakade undergången. Modern dykteknik har gjort det möjligt att inspektera vraket. Enda synliga skadorna i förskeppet är ganska obetydliga och egentligen inte tillräckliga för att sänka skeppet. Dåtidens konstruktörer kände inte till att prima skeppsstål blir till "knäckebröd" vid låga temperaturer. När förskeppet sjönk pga. ynkliga länspumpar, lyftes aktern, varefter det väldiga skrovet knäcktes.
Nya forskarrön pekar också på att järnnitarna i fartygets skrov var av mycket undermålig kvalitet (Titanic hölls ihop med cirka 3 miljoner nitar). Oavsett orsaken till sprickorna i skrovet får man dock ändå anse att befälhavarens bristande omdöme var en bidragande orsak till att dåtidens största och lyxigaste skepp gick till botten, vilket bidrog till att 1500 personer miste sina liv, mitt i Atlanten år 1912.
Utflyktsbåten Amandas skrov är byggda av saltvattenbeständigt aluminium. I stävarna är hon extra förstärkt med en fackverkskonstruktion och en total godstjocklek på 12 mm! Aluminium har på senare år blivit ett populärt skeppsbyggnadsmaterial. Ny teknik vid bearbetning och svetsning har möjliggjort att ganska stora fartyg kan byggas i aluminium. Trots allt är det nog tur att vi inte har några isberg i våra hemmavatten. Isbergens hårdhet har visat sig vara imponerande och dess storlek med en tyngd av hundratusentals ton kan sänka vilket fartyg som helst om oturen är framme.
I april 1998 upptäcktes att ett isberg brutits loss i Antarktis med en storlek på 200 kvadratkilometer, vilket lär motsvara hela ytan av stor Stockholm inklusive förorter! Isberget är nu på drift!
Historien fick dock sin förklaring:
En besättningsman på ett ryskt transportflygplan hade lyckats stjäla en ko strax före avgång vid den aktuella tidpunkten. Sagt och gjort ombordlastning och sen iväg. På ett par tusen meters höjd blev kon bråkig och det riktigt ordentligt. För att inte äventyra flygplanets säkerhet fullständigt valde den ryska flygplanbesättningen att förpassa kon ut genom lastluckan! Ja resten vet Du. Tänk på det nästa gång Du åker båt. Akta Dig för ryska transportflygplan, man vet aldrig!
Anm. I Sverige har det hänt en del med hängande last ifrån helikoptrar då man tappat eller tvingats nödfälla lasten. Bland annat en järnspis lär ha gått i tusen bitar någonstans uppe i Svenska fjällen, och en avlivad häst lär också ha fått prova på fritt fall.
Ibland överträffar verkligheten dikten, eller vad säger Du om följande historia som några sjömän råkade ut för?
Tala om otur när en japansk fiskebåt råkade i sjönöd och sjönk ute på Japanska sjön. Besättningen på kustbevakningsbåten som plockade upp de olyckliga sjömännen fick höra en märklig historia som förklaring till olyckan. Fiskebåten hade blivit sänkt av en ko som kom nerfarande från molnen påstod sjömännen! Kon slog rakt igenom fiskebåtens däck och skrov. Vilken rövarhistoria ansåg myndigheterna, som snarare trodde att det rörde sig om smuggel och bedrägeri och att båten sänktes av sjömännen själva när kustbevakningsbåten dök upp. Således förpassades de stackars sjömännen till fängelset i avvaktan på utredning.
"Vindormen" i Vindommen?
Alla sjöar med lite status måste ju ha ett sjöodjur och nu tycks även sjön Vindommen fått äran. Hmm ..... vad är nu detta tänker Du förstås, men vänta får Du höra.
I juli månad år 1998 gjorde två män en sensationell iakttagelse på Skrickerumsfjärden. Ett cirka tjugo meter långt föremål, mycket likt sjöodjuret i Loch Ness iakttogs en kort stund av de bägge männen när de var ute i sin båt. Tro nu inte att de båda männen hade tittat djupt i flaskan eller att de har för vana att berätta mustiga fiskehistorier! Nej tvärtom, de tror egentligen inte själva på vad de tyckte sig se. De har dessutom varit lite försiktiga med att uttala sig med tanke på risken att bli lite förlöjligade. De har också en teori om vad det egentligen kunde ha varit, fast det uppfattades som ett sjöodjur. Kanske var det en simmande älgko med sina kalvar eller kan det ha varit något ovanligt vågfenomen. Märkligt nog var det varken sjögång eller båtar inom synhåll.
Tills det är motbevisat, kan vi ändå hoppas på att vi har en "Vindorm", som vi har valt att kalla sjöodjuret för, i Vindommen.
Anm. Vad de båda männen inte visste var att det gjordes en liknande iakttagelse för några år sedan i Fallaviken av trenne damer ….. men det är ju en helt annan historia.
Tyvärr hade myror flyttat in i Vindormen och lyckats fälla omkull det under sommaren 2019. Sjöodjuret är borta för reparation, och vi hoppas att det så småningom dyker upp igen.
Sanningshalten i jakthistorier kan alltid diskuteras men har aktörerna dessutom smakat på lite "sprattelvatten", ja då vet man aldrig vad som kan hända!
I Canada fick härförleden några glada jaktkompisar för sig att de skulle prova på andjakt mitt i vintern. Sagt och gjort, in med jycken i den nyinköpta fyrhjulsdrivna bilen och sedan bar det iväg till en isbelagd sjö. När sällskapet väl lyckats ta sig ut på sjön med bilen så återstod nästa problem. Nu gällde det att få upp ett rejält hål i isen så att man kunde få i vettarna (konstgjorda lockfåglar) som skulle locka till sig änderna. Dynamit var den givna lösningen! Således kastade man iväg en rejäl laddning. Nu uppstod det ingen räknat med. Den apporterande hunden gav sig iväg för att hämta bytet dvs. dynamitladdningen! Här var fara å färde och när hunden återvände efter att ha hämtat sitt byte, började man skjuta på hunden för att få stopp på den. Den uppskrämda hunden valde att ta betäckning under bilen och då small det! En tråkig historia för hunden, och bilägaren var inte heller särskilt munter när försäkringsbolaget vägrade att ersätta den sänkta och söndersprängda bilen.
Vill man nu inte jaga änder på isbelagd sjö, så finns det ju andra knep. Det var precis vad fyra herrar kom på i USA. Vad kan vara enklare än att "peppra" andfåglarna i sin rätta miljö dvs. i luften! Inga problem både certifikat och tillgång till sportflygplan gjorde att herrarna listigt drog iväg upp i det blå lufthavet och välförsedda med allehanda muskedunder. Det hela avlöpte väl i början och det pangades på rätt vilt. Dessvärre blev en av jaktkamraterna lite för ivrig och lyckades få in en fullträff i flygplanets skevroderlina. Hade inte en av jaktlagets medlemmar överlevt kraschen, så hade nog haverikommissionen fått en hel del huvudbry angående orsaken till haveriet!
Jakthistorier är väl kanske inte det första man sammankopplar med sjön men här följer två historier om andjakt från andra sidan "pölen".
Beelzebufo ampinga, även kallad djävulsgrodan.
Grodan levde på dinosauriernas tid och var stor som ett bowlingklot! Vägde mer än 4 kilo och var 40 centimeter lång. Djävulsgrodan hade sylvassa tänder och ett gigantiskt gap. Grodan kan mycket väl ha ätit dinosaurieungar.
Den mindre grodan på bilden är världens nu största grodart, Mantydactylus ampinga, och finns på Madagaskar.
Bäste läsare, det här var lite brus från sjön. Hoppas att Du hittat något som väckt Ditt intresse. Vi garanterar inte att alla årtal och fakta till hundra procent är korrekta. Det har ju alltid varit så när det gäller till exempel uppfinningar att flera velat göra anspråk på att ha varit först. Även forskningsrön och rekord förändras. Vi kommer igen med mer brus så småningom.
På tal om rekord, 1971 drog Danny Churchill iväg på sina vattenskidor med en fart av 202,27 km/h!
Att ramla omkull i den farten är inte att rekommendera, även vatten kan vara hårt!